sjukling

Efter snart två dagar spenderade i sängen för att bota min feber så börjar jag verkligen tröttna på mina vita väggar. Dags att göra något åt det och bli frisk eller på något fiffigt sätt färgsätta väggarna. Vad kan vara den enklaste lösningen?
Jag vet! Blanda inte in någon i ditt liv för det kan ju bara sluta med katastrof. Vänta här nu, vem sa så? Antagligen inte samma person som sa att kärleken är störst, för det hade jag kommit ihåg.
Störst av allt är oändligheten, sedan kommer kärleken. Och sist kommer kärleken.

Man får alldeles för mycket tid att tänka när man ligger i sängen.

Har precis sett Den andra systern Boleyn. En film om kärlek, makt och död. Eller kanske om Henry VII, svårt att säga vilket egentligen. Kanske man ska drista sig till att säga att det alltid handlar om samma saker, fast det var en väldigt bra film. Lugnt tempo men tankeväckande på många plan. Kärleken är och förblir inte konstant - men det kanske inte är en bra idé att försöka hålla alla på sin plats och tro att det löser alla problem. Problemet är inte kärleken utan människorna, vi är inte bättre än såhär och uppenbarligen har Gud roligt på vår bekostnad. Eller det här med Gud var bara ett påhitt.

Var tar all denna oändlig kärlek vägen?

Vill man inte dela sitt liv med de man älskar? Uppenbarligen inte - murar verkar vara dagens ledord. Jag tror inte på murar... Jag tror på att dela allt och att då hålla sitt liv uppdelat, om än under förevändningen att inte såra någon annan, leder bara till att förlorar.

Kom bara inte och säg att jag inte vet vad jag pratar om, för ingen vet om kärleken - den känner man.

Vi kan väl säga att dagens tankar rört kärleken... Ett ord som aldrig kan nämnas för ofta. Igår var det döden, även om jag kanske inte skrev så mycket om det. Ingen vill prata om döden. Inget är mer sant än döden.